Därför bör frön alltid groddas! Fördjupning

Alla frön, baljväxter, sädesslag och nötter innehåller antinutrienter. Detta ämne är, ur biologisk aspekt, livsavgörande för fröet då det hindrar det från att gro/släppa på sin näring.

Har du någonsin kollat ner i toaletten efter att du ätit icke blötlagda/groddade linfrön eller chiafrön? Om du inte har en dundertarm, med massor av fytas, så kommer fröna som kom in där uppe förmodligen se lika dana ut när de kommer ut där nere. Det är de så kallade antinutrienterna, som hindrat fröet från att gro/brytas ner. Denna process, när frön transporteras genom magen (på djur) , är en metod många växter använder sig av för att sprida sig. Deras frön äts upp av en älg, älgen går bajsar ut dem något halvt dygn senare och där får det ligga. I ett lagom varmt och fuktigt klimat.

Det är förmodligen av denna orsaken, som frön behöver cirka 24-24 timmar på sig innan de luckras upp. För att det ska hinna transporteras genom matsmältningskanalen.

När fröet börjar gro, bildas massor av eznymer. Enymerna ligger bakom alla kemiska reaktioner och bidrar till en kraftig minskning av antinutrienter i form av fytinsyror och lektiner. Samtidigt som detta sker, ökar mängden antioxidanter. Antioxidanternas kraftiga ökning, som i somliga fall har mätts vara upp till 100 gånger så mycket jämfört med den fullvuxna plantan, kan förklaras som en ersättning av det tidigare skyddet – antinutrienterna. En grodd och ett skott är mycket ömtåliga och måste därför skyddas med extra höga mängder antioxidanter. Om du någonsin smakat på en rädisgrodd, kommer du att förstå vad jag pratar om. Eftersom antioxidanter ofta tar form i smak och färg.

Groddar och dess koppling till mjöl

Förklaring del 1.

Vi börjar med en förklaring av ett påstående:

“Vanligt bröd (exempelvis hönö-kaka) innehåller inte så värst mycket antinutrienter.” – Detta stämmer, då “vanligt” bröd in princip bara innehåller “frövita”.

Sädeskorn består av ett yttre, fiberrikt skal (“kli”) och en inre stärkelserik kärna (frövita), samt en groddrot.

Så om det inte innehåller så mycket antinutrienter. Vad är då problemet?

  1. Det blir en väldigt hög mängd kolhydrater utan några fibrer. Teorier finns om att för högt påslag av glukos kan leda till ojämnt blodsocker och efter längre tid – insulinresistens.
  2. Hybrid-vete, som dagens vete kallas nu, har visat sig innehålla mer av vissa glutenstammar än de äldre icke förädlade sorterna så som dinkel. (1). Med samhällets känsliga magar på grund av dålig kost, är ofta människor högkänsliga mot gluten och därav något många bör undvika.
  3. Det innehåller mycket mindre näring då vita mjölet har förlorat:

86 % av sitt B-vitamininnehåll

70 %   ¨        B2- ” ”

100 %  ¨       E- ” ”

50 %    ¨       kalk ” ”

84 %    ¨       järn ” ”

71 %    ¨       mangan ”

och nästan alla fiber! (2)


Förklaring del 2.

För människor intresserade av hälsa och kost har påståenden ovan blivit allmänt accepterat de senaste åren. Vilket har lett till mer fullkorn och mer fiber! Denna omställning har gått för snabbt för oss människor och vi har glömt bort en viktig del – antinutrienterna.

Människan, speciellt nu med våra känsliga magar, tål inte för mycket antinutrienter. För att sätta er i perspektiv kan jag jämföra oss med möss. Möss, som utan problem konsumerar hela sädesslag, har ungefär 30 gånger mer fytas i sin mage. Fytas bryter ner fytinsyror, som är den mest förekommande antinutrienten. Ju hälsosammare bakterieflora vi har, desto mer fytas har vi i våra magar (3).

Antinutrienter bör konsumeras till måtta. För höga mängder lektiner kan har visat sig ha förstörande effekt på tunntarmsvilli och för höga mängder fytinsyror binder till sig zink, magnesium och järn så att vi har svårare att ta upp det (3). En studie påvisade att en måltid, helt utan fytinsyror, ökade upptaget av magnesium med 60 % jämfört med en måltid med höga mängder antinutrienter (4).

Jag vill vara noggrann med att förklara, att de negativa effekterna endast uppstår vid för höga intag. Hur höga intag av fytinsyror och lektiner man kan inta är dock svårt att fastställa, då personen i fråga’s tarmfunktion är det som får avgöra. Jag har gjort en bred linje, där jag rekommenderar mellan 400 – 1600 mg per dag, kraftigt beroende på tarmfunktion/dysfunktion. För att sätta perspektiv på det kommer en lista på hur mycket fytinsyra olika mat innehåller:

Att nämna, innehåller “vanligt” skalat vetemjöl bara 258 mg/per 100g. Havregryn, ligger högt som ni ser (1174 mg).

Ännu en studie har visat att upptaget av zink ökade med mer än 200% när vete groddades kontra ej var groddat(5).

Fortsättning följer…. Här kommer jag att fylla på med mer information efterhand som jag har tid. Senaste uppdateringen var: 8 oktober 2020

Mycket information finner ni i boken “Groddas och Skott – Framtidens mat”. Skriven av mig, fotograferad och medförfattad av Annika Christensen.

1.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20664999/

2. https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=1272s

3.”Groddar och skott – framtidens mat”

4.. “Groddar och skott – framtidens mat”

5.. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20560601/